8 - Achte

8.1. Le espressioni del tempo

A tage iz gemacht vo viarunzbuantzekh urn. Dar tage heft å mittanacht un geat vürsnen: allar vrüa, mòrgas, mittartage, dòpomittartage, tages, abas, nacht.
Tage un nacht toaln in tage in zboa.
A boch hatt simm tage: menta, erta, mitta, fintzta, vraita, såntzta, sunta. Di tang mang soin bèrta odar vairta. Di merastn laüt arbatn di bèrta un rastn di vairta, ma ’z iz nèt vor alle gelaich.
Di månat azpe biar hoazan:
Hochnach odar djennar
Hornung odar fevraro
Lentz odar martzo
Abrèl odar aprile
Madjo
Prachant odar sunjo
Höbiat odar ludjo
Snitt odar agosto
Herbestmånat odar setembre
Bimmat odar otobre
Bintmånat odar novembre
Kristmånat odar ditzembre
Di stadjongen soin: dar långez, dar summar, dar herbest, dar bintar. A djar hatt viar stadjongen un zbölf månat, un draihundartunvünfunsèchtzekh tage.
Auz pa djar soinda ettlane hoache vairta: dar earst von djar, di oastarn, di åndarhailegen, di boinichtn. Åndre vairta in Beleschlånt soinz, dar vünfunzbuantzekh von abrèl, dar earst von madjo, dar zboa von prachant.