GRAMÀTIK:

6.3 Le preposizioni
(Vd. Grammatica, pag. 204-244).

In cimbro la preposizione regge il caso dativo o quello accusativo oppure entrambi. Spesso si assimilano all’articolo (preposizioni articolate, esempi: aff + di = affti; att + in = attn; att + ‘z = attz; ka + in = kan; pa + in = pan; pitt + dar = pittar; aff + in = affn; vo + in = von).

Preposizioni con il caso dativo

åna/ena senza er lebet åna inan baibe
dòpo dopo (temporale) dòpo dar schual dar maistro geat huam
ka a, da, presso (moto e stato in luogo) i gea ka Tria; i gea kan maistro;
i slaf ka moin tschell
kontro contro (materiale e figurato) dar hatt gemèkket kontro dar maur;
er iz kontro in kriage;
lungo (locale) i lege di roasan dar maur
nåmp vicino a (moto e stato in luogo) i lege in auto nåmp dar khirch;
i stea nåmp in vraithof
pa per (modo, tempo, mezzo i vång di khatz pan sbåntz; pa dar nacht di klokkn laütn nèt; i schikhtar a pèkkle pa dar post
peng a causa di, per (causa) peng dar koriara pinne gerift spet; i pin müade peng dar arbat; i pin geslipft peng in ais; peng in vrost soinda auzgedorrt di roasan
pitt pitt con, di (mezzo / strumento, unione, compagnia, materia) i gea ka Tria pittar koriara; a budail pittn helbe; di öbe pittn lemple; di franela iz gemacht pittar boll von öm; ‘z haus pitt holtz iz bermar
tortemitt in mezzo (stato e moto) tortemitt dar bis izta a prünndle; i gea
tortemitt in roasan; dar hatt zornirt Lusérn;
tortemitt all in lentar vodar hoachebene
vo di, da (possesso, moto
da/provenienza, agente)
dar hunt von maistro; dar treno khint vo Venede; i khimm vo dar khåmmar; di öpfln soin khent gevrèzzt von kössan
vor prima di (locale,
temporale)
vor dar bibliotèk izta dar Platzbirt;
i khimm zo vennade vor in Boinichtn
vorå davanti a (stato in, moto a) vorå dar bibliotèk haltetze au di korìara;
vorå dar tür izta a stèpfl; ai da vorå in heart
zbisnen tra, fra (solitamente
tra due)
zbisnen in khast un dar maur; du muchst gian zbisnen in gart un dar maur
zuar verso (moto a, temporale) di laüt gian zuar dar khirch; zuar in långez plüanda di sempüambla


Preposizioni con il caso accusativo

aff/at(t) su (locale con contatto materiale o figurato; temporale) lege in huat affn khopf; i pin gesotzt affti pånkh; i hånde attz hèrtz; si lebet atz Lusern; attz draitzane von Sunjo iz Santantone
in in (stato e moto a luogo, temporale) i lebe in a schümma lånt; dar geat in di khåmmar; moi barba khint in a boch
sidar da (temporale) dar studjàrt sidar a djar in München; ’z renk nemear sidar in vorgånnate månat; i stea attz Lusérn sidar a boch
übar sopra, attraverso, per (moto per) di prukk übar in bege iz dèstar; di sbèlbela flattarn übar ‘z mer; zo giana ka Slege moche gian übar di Vesandarn
um/umme intorno (locale; temporale) bar sitzan um in tisch; da machan di
protschessiù umme di khirch; i khimm umme di Boinichtn; er rift attz Lusérn umme di vünve
vor per (vantaggio, interesse, opinione) di roasan soin vor di måmma; dar tüat allz vor ‘z gèlt; vor in pürgarmaistar iz asó



Preposizioni con il caso dativo/accusativo*

hintar dietro (stato e moto a luogo) ‘z khinn iz hintar dar tür/hintar di tür
obar sopra (locale senza contatto) dar quadro iz gehenk obar in kanapè; er steat obar di khuchl/obar dar khuchl; di aroplé flattarn obar di bolkhnen/obar in bolkhnen
untar sotto (stato e moto a luogo) untar di vaüchtn / untar in vaüchtn izta a pånkh; palle geade z’slava untar di prukk / untar dar prukk

---
* Con i pronomi personali si usa, tuttavia, di solito solo il caso dativo: hintar/obar/untar miar, diar, imen, irn, üs, aüch, imenåndarn.

Esercizi

3 - Inserisci l’articolo nel caso dativo corretto:
Peng snea mage nèt khemmen.
Nåmp tür vinsto in slüzzl.
Dar tatta bill ren pitt maistra.
I gea ka schual pitt korìara.
Di muatar geat tschoina pitt tochtar.
Zbisnen lavrounar un lusérnar izta hèrta strait.
Dar hatt gevånk di diarn pa har.
bege soinda di parakér.
Gea vorå måmma.
Hoint geade tschoina ka nona.
Djukh nèt zuar måmma.
I khimm dòpo dokhtur.
I pin gestånt åna auto.
Zbisnen zboa prüadar izta hèrta gest strait.
 
   
4 - Inserisci l’articolo nel caso accusativo corretto:
Dar palù iz gånt aff tach.
Dar tatta tüat allz soi guatz vor khindar.
Vor måmma geatz guat asó.
I hån gegrittlt übar gattar.
Di sunn laüchteget übar bolkhnen.
'Z snaibet nemear sidar djar 2014.
Lege di kareng ume tisch.
I lege di antenna att tach.
Di muatar iz di khåmmar.
 
   
5 - Inserisci l’articolo nel caso dativo e nel caso accusativo corretto:
'Z khinn lugartze hintar maur.
Obar bolkhnen dar hümbl iz plabe.
Untar earde plüanenda di patatn.
 
   
6 - Inserisci la preposizione corretta:
Dar hunt loaft 'z haus.
I khoaf in libar in tatta.
Dar Håns schafft 'z manèstar in vormaz.
Bar bartn soin dahuam di sibane.
Dar steat hèrta dar televisióng.
Di khindar spiln dar khirch un dar altn schual.
in vraithof izta a khnöttaz kraütz.
Dar tregar iz gånt übar djoch.